Jag blir så trött!!!!
På mig själv....
Jag går på som en ångvält ibland.
Med det menar jag att jag berätta saker som om det vore någon typ av sanning, som om det är det enda rätta....
Bara för att jag själv har gjort eller tänkt på ett visst sätt.
Det tokiga i detta är att det inte alls är menat så.. När jag skriver talar jag på ett (kanske för vissa) märkligt sätt. Jag skriver lixom ur och till mig själv... Nästa som ett ifrågasättande för att få höra andra åsikter.
Låter det konstigt?
Ja, det gör det nog...
För folk som känner mig är det nog konstigt, dom vet att jag ALDRIG sågar andras privats beslut. Men för dom som inte vet.....
Senaste månaderna har jag verkligen fattat detta.
Egentligen är det bara 1 person som uttryckt irritation mot detta, men då det är en stark person som vågar stå för sina åsikter så lyssnar jag...., jag tycker dessutom om henne..
Jag må börja specifisera vad det är jag egentligen menar innan jag plumt ristar in det i sten..
FAN, man kan såra folk!!!
Det vill jag INTE och jag tror inte heller att jag bär på de rätta svaren.
Jag bara tänker högt....
Det tror jag inte du är ensam om Maria =) Klart man bör tänka först och tala sedan, men vem hinner med det alla gånger.
SvaraRadera